Pottugn i Viborg, Jylland, Danmark, ca år 1530. Eldas från rummet intill = biläggarugn.

Kaklen kallas pottkakel, de gjordes av krukmakare.

Inga kanaler...

foto Valter

Hantverksugn
 Gästgiveriet på Bratteberg.

Troligen tillverkad
i trakten.

Järnluckor, inre sotstenar.
Målade kakel i foten.
En "rättoppare".

Öppen spis
Drängstugan på Bratteberg

Stor ved
Stor vedåtgång
Stor strålning
Stor ventilation
Stor brandrisk
Stor belysning

Liten varmtid
Liten vedbesparning
Liten värma på natten

Hembo Skåne

Hejsan Valter,
Jag har en fråga som du kanske kan svara på.
I en av mina ugnar finns det inmurat ett knytnävstjock rör som förbinder eldstaden med någon av de sidoliggande kanalerna tror jag. Röret sitter ca 50cm upp från botten av eldstaden och man ser det inte förrän man ligger på knä och kikar snett uppåt - bilden.

Jag kände med handen i röret och fick ut förutom flygaska en  "puck" av murbruk (inte kakelugnslera) som täppte till kanalen till hälften. Vet du vad detta rör är för något?

En annan fråga när jag tog bilden upp i eldstaden mot toppen, brukar denna kanal normalt smalna av så mycket som på min ugn?
Med vänliga hälsning
Rikard
--------------------------------------------------------------------
Från: Valter Isander
Hej Rikard!
Det är nog ett rökrör från en eldstad i rummet intill. Man fick både varm mat/sovrum med en kamin och varm kakelugn i rummet intill. Sådana installationer kan idag åter tillåtas (BFS 1998:38 Boverkets Författningssamling). Den låga, extra stenen i övre kanten kan vara till för att hindra inrökning.

Jo, många ugnar smalnar av uppåt inuti. De måste smalna för att ge plats åt sidokanalerna, i synnerhet om ugnen smalnar av på utsidan, som din gör (en mittelbandare). Avsmalnande kanaler ger bättre drag - som på en konisk spiskåpa.
Valter
--------------------------------------------------------------------
Hejsan Valter,
Vi har två rostfria insatsrör i skorstenen (mellanväggarna var för dåliga för att glidgjuta) så få vi nu bruka våra kakelugnar.
Rikard
-------------------------------------------------------------------
Mars 2008: Ugnarna har använts dagligen både med ett inlägg på morgonen & ett på kvällen från september till april ungefär. Detta är tredje säsongen.

Ugnarna står i Skurup i södra Skåne och huset är ett putsat tegelhus byggår ca 1910.

Mvh Rikard, Hembo

Villa Hembo från 1910

Ser ni röret in i kakelugnens eldstad?
Till höger kameran in i sotluckan - uppåt, två sidokanaler.

Höjd 2.05 m, bredd 0.88 m, djup 0.50 m.
Den har ett kakel som är sprucket, den närmast luckan, och jag har ingen i reserv, samt att två tegelstenar inuti eldstaden börjar att lossna.
/Matz

Hejsan Valter! (2003)
Vi har en kakelugn som vi skulle behöva veta lite om. Tänkte att du kanske kunde veta nåt. Vi ska timra upp ett gammalt hus från slutet av 1800-talet, och med det så följde det med en kakelugn, som vi måste veta typ och fabrikat inför byggnadslovet.
Har ni nån aning om hur man tar reda på detta?
På kakelugnsplattorna är det instämplat RF och siffror som tex 27 och 32. På luckan fram är det instämplat Carl Zetterlund Eskilstuna, det kanske säger er nåt.
Tack på förhand. /Kamilla

Valter:
Fabrikatet - ofta svårt veta det, de är sällan märkta med fabrik, men säg att det är en "Traditionell Rörstrand", eller en "Westman", det spelar ingen roll för bygglovet.

Typen - "kakelugn, fem kanaler, murad med tegel och lerbruk, traditionell, antik, höjd---, eldstad BxHxD mm, eldas med torr ved och med traditionell metod, t ex enligt Konsumentverkets undersökning (83% verkningsgrad). Torr ved - Det godkänner alla nämnder, men det kan påverkas av om det är tättbebyggt område.

"RF" vet jag ej om, kan vara formtillverkarens initialer. 27 resp. 32 brukar vara ytterdiametern på ugnen (kaklen) i verktum (1 verktum = ca 24,8 mm).

"Carl Zetterlund Eskilstuna" vanligt, många luckor av mässing eller nickel gjordes i den stan då. Det verkar vara nickel på luckorna, det antyder ca 1910-1920. Ni har väl innerluckorna också!
Lycka till! - Valter

Hej igen Valter! (mars 2008)
Det är OK att du sätter ut bilden, vi har inte börjat elda i den än men till sommaren så ska den nog vara igång. Kakelugnen står i Storkågeträsk fyra mil från Skellefteå, vi har satt upp ett timmer hus från 1870-talet, där vi även satt upp kakelugnen.
Tidigare stod huset i Stämningsgården som ligger i Skellefteå.
/ Kamilla
 

Hedemora

Hej Valter
Jag bor i ett hus med gamla fina kakelugnar, och vi har börjat undra lite var dom kan ha kommit ifrån. Jag började leta på Internet efter nån som kan nåt om kakelugnar och hittade bl.a. din fantastiska sida! Det verkar vara ett äventyr att bygga en egen kakelugn!
I alla fall tänkte jag att det skadar inte att skicka några bilder med ett mail och höra om du har någon aning eller om du vet nån man kan fråga. Vi bor i södra dalarna (I närheten av Hedemora) och huset byggdes c:a 1905.
Mvh   Christer  år 2001         

Hej Valter, 2008: Du bläddrar rejält - det var 7 år sen :-). Men kakelugnarna står kvar - vi använder dom mest på julhelgen men dom fungerar utmärkt. Jag är fortfarande intresserad om du har nåt spår vem som kan ha gjort dom...
Mvh
Christer

Valter: De ser ut som Rörstrands ugnar. Rörstrand hade fabriker på Kungsholmen i Stockholm, de flyttade senare till Lidköping. De är väldigt fina!
 

Hej Valter. Vi är ägare till en prästgård i Dalsland. I huset finns två st kakelugnar. När vi började titta närmare på den är den märkt med ett S, vad innebär detta och hur gammal tror Du den är?

Kerstin Andersson    Vänersborg

Valter:
Jag tror att den är från 1905-1912, jag vet inte vilken fabrik som har tillverkat den, kanske Stockholm eller annan större ort. Den är jättefin, som en brud. Lustigt med anslutningen till taket, den känns som 1860.

FöreEfter:Torpet:

2005: Hej Valter! Vi har ett gammalt torp med en bergslagskamin och rökkanalen går i en slinga runt kamin.
Jag har arbetat med denna för att täta, och jag vill nu göra ytan vit igen.
Är det limfärg/krita som använts eller vad använde man för material på ytan?
MVH Rickard

2008: Kaminen mår fint nu, och jag har fått den godkänd efter många turer med sotare ute. För varje steg jag fixade och de kollade dök det upp nya, så det var en lite segdragen process. Torpet ligger ett par mil norr om Örebro och har tillhört Dylta Bruk. Det är ett timrat torp från ca 1860-70.
MVH Rickard

Valter:
Man brukade putsa med lerbruk eller kalkbruk, senare mest kalkbruk, direkt på teglet.
Det blir vitt och fint direkt, men på putsen målade man också med kalkfärg, dvs släckt kalk + vatten, ofta med animaliskt lim, dvs "limfärg". Då smetade inte färgen av sig när man lutade sig mot spisen med kostymen. Samtidigt ökade risken att färgen flagnar. Jag gör likadant idag på mina rörspisar, dvs jag målar med bara kalk och vatten, på putsen.

Jag ser att du har satt dit en sotlucka på fronten. Jag undrar hur kanalerna går inne i muren...?
Det känns som om det har varit en öppen härd innan kamin+kanaler (murade "rör") kom på plats.
Järnkaminer och järnspisar kom i svenska stugor från ca 1870 och framåt.        30 mars 2008
 

Bill - Rörspis n:o 1, 2, 3

Hej Valter! Jodå det går bra att sätta in bilden på rörspisen, såg föresten ditt mail över hemsideprojektet, kul och bra.

Rörspisen står i ett 30-talshus/villa.  Ursprungligen fanns troligtvis två rörspisar med plåthölje - typiskt finskt - och en gjutjärnsspis som uppvärmning. Min spis står i vardagsrummet och är en hörnmodell, den är placerad mellan två dörrar och fronten på spisen liksom skär av rumshörnet så den tar minimal med plats.

 

Spisen har fyra sidokanaler och ägaren är mycket nöjd med vedåtgången. Värmelagring och -återgivning fungerar bra trots de en centimeter tjocka mineralullsskivor (utanpå teglet på bilden) som ligger mellan teglet och rappning/puts  Den har inte rykt in, och de har inte behövt använda "sommarspjället" vid tändning (då går röken rakt upp till skorstenen).
 

Bill Hagen med fot och halva livet upp!
Observera eldstaden - som en kärna/låda!

Jag har nu på min egna rörspis satt i spjällen och vänt de yttre kanalerna, tänkte få den färdigmurad i påskhelgen och sen återstår bara putsen. Tack för allt och ha det så bra.

Anm. angående putsen: Jag vill undvika sprickor i putsen genom att sätta ett 1 cm tjockt lager med mineralull på tegelytan. Utanpå detta ett putsnät och sedan putsa (rappa) på detta. Sålunda kommer skalet att vara skiljt från själva spisen. Dessutom är själva eldstaden isolerad från resten med mineralull. Teglet är ett specialtegel tillverkad av Tiileri, skall ha bättre värmelagringsegenskaper än vanligt rödtegel. Eftersom teglet muras liggande så är det arbetsdrygt. Jag murar in en strypning till den övre brännkammaren och kommer att borra hål och placera en värmesond för att kolla hur detta påverkar efterbränningen av kolmonoxiden. /Bill, Jakobstad, Finland

Valter:
Tack för bilder och beskrivning, en utvecklad rörspis, tål hårdare eldning, mindre risk för läckage.
 

Sättugnsplatta

Ursprung okänt. Infödingsmotiv. 59 x 73 cm.
Väger 53 kg. Christer. Göteborg.

Valter:
Sättugnar var vanliga i södra Sverige. De byggdes av 3-4 gjutjärnsplåtar som väggar, och en som tak, eventuellt en som golv. Man eldade som regel i rummet intill (alltså en biläggarugn), köket, och röken värmde järnlådan i "stugan", dvs rummet där ägaren satt och myste.

Motiven kunde vara heraldiska, lejon, kungens emblem, ägarens. Många plattor gjordes under 1800-talets första del av Husaby Bruk (Småland) och andra järnbruk. Denna platta verkar modern.

Gjutjärnshällar förekommer som eldstadsbotten, ibland i sidorna i rörspisar, i synnerhet de utan eldstadsluckor. Även tidigare öppna härdar hade stora gjutjärnsskivor som botten.

Cirka 1860 började bruken tillverka gjutjärnskaminer och järnspisar, vilka ersatte sättugnarna. På medeltiden gjorde man "sättugnar" av keramik, pottor, se översta bilden på denna sida.

Gjutjärn är sprött ... använd inte hällen som städ! Men det tål eld och värme utan att brinna upp så fort (vanligt stål brinner mycket fortare, oxideras exotermiskt till järnoxid )

Hej Valter, kakelugnen står i Långshyttan i Dalarna.
/Mikael Warnberg

Valter: Fin och präktig! Den ser ut att vara från 1885, kan det vara så?

LÅNGSHYTTAN
Bruksort med f.d. hytta för järnframställning - http://www.langshyttan.nu/b_d005.html   

Lehmbau Backofen

  Bakugn i lera   Gott

Thomas in Oldenburg:
Hat gerade einen Lehm-Backofen in den Garten gebaut, sh. Bild, und will
nun im Haus weitermachen.

Thomas har byggt en bakugn i tegel och lera i sin trädgård i Oldenburg, norra Tyskland. Han skall nu bygga vidare inne i sitt hus.

Schlüsselwort:
Ofen    =  ugn
Lehm   = lera
Backen= baka
Oldenburg = www.oldenburg.de

I Tyskland är "Lehmbau", dvs att bygga hus i lera inne. Lera är miljörätt, andas, isolerar värmen hyfsat, vänligt mot händer och fötter, och leriga ytor är mycket vackra. De kan målas med t ex vit kalkfärg, eller stänkmålas som förr i tiden.

Man murar i Sverige kakelugnar och rörspisar med lerbruk. Det är traditionellt, tål ganska hög temperatur, är "kemiskt klart", billigt, snällt, ganska svagt, dvs sprickor sätter igen sig själva i en ugn.

Öppen i Småland Grimslöv

Så här ser den ut den gröna skönheten och såvitt vi vet är den byggd med tre
kanaler inuti vilket var typiskt för rörspisar  eller?
Hälsningar Maj-britt & Kim

Vakter:
Det brukar vara fem kanaler, troligen även i denna kakelugn. Det ser onekligen ut som en rörspis, med den härliga öppningen, från 1860. Kakelklädd rörspis? Vem vet. Kaklen ser ut som 1890 eller senare. Men totalen ser mer lokal ut. Fin kakelugn-spis!

Mauritz ugn

Hej Valter,
Min far som har varit med om att elda bakugnar säger att man eldade med risknippen (som man hängt på tork under tak).
Dessa brinner med stor hetta, och jag tror han kommer ihåg att uppvärmningstiden var kanske ca 1 timme. Dvs ganska hett ganska kort tid. Ugnen var klar till att använda när "taket var vitt".

Vidare har jag tittat på danska "masseovn-ar" som jag nog nämnde. Inte helt lika en bakugn, men stark hetta och tvåstegsförbränning om jag förstår rätt.
Mauritz Linge
PS De eldfasta sten vi har är från två ugnar tegelstora; det ena formatet som vanlig tegel, det andra något mindre.

Valter:
"Massugn" är en ugn med stor massa, mycket tegel. Den tar lång tid att värma upp, och avger värmen under många timmar, dagar. Man kan se den som en "grundvärme" i ett kallt klimat. Men utöver en långsam bakgrundsvärme vill man ha snabb värme, t ex när man kommer hem från jobbet, på fredag kväll, till en fest. En kamin kan då vara bra, men den har låg verkningsgrad; men om man kopplar kaminen till en "massugn" får man både snabb värme och låg kostnad för vedvärmen som fastnar i massan.

Helsingborgs Stadshus 110 år

Hej Valter. Vi har två fina kakelugnar i vårt hus. De har stått i Helsingborgs stadshus fram till 1969 eller 1970 då det renoverades och kakelugnarna hamnade hos oss. Den vita med blå mönster är ca 2,70 meter hög och den bruna är ca 2,60 meter hög. /Malin L

Valter:
Väldigt fina ugnar att se på! Jag undrar vem som gjorde dem? Rörstrand, Upsala Ekeby, Petterssons?
Den bruna har nog varit högre, i synnerhet när den stod i stadshuset. Tack för ert bidrag! Den 4 april 2008.

En ½ Rörspis i Spånga

Huset byggdes i timmer cirka 1850, Söderspånga, i Vingåkers Socken, Södermanland. Nu rivs hus och rörspis. Luckorna till eldstaden var ganska stora, järnplåt, utan dragluckor, målade med aluminiumfärg i senare tid. Sotluckor av mässing.

Rörspisen är en vanlig femkanals rund spis i hörn, byggd med stortegel (dvs 300 mm långt, 2 resp. 3 tum tjockt), lerbruk, vitputsad yta. På senare tid har den målats i nu flagnande färg, kanske limfärg eller plastfärg. Skjutspjäll n:o 3 av gjutjärn, dvs ganska stort.

I skorstenen fanns ett vippspjäll med lång stång, den reglerade draget och värmen i köket, där man ursprungligen hade öppen härd för mat och ljus och värme

/Valter den 6 april 2008

RÖNNINGE
UGNAR

Hej Valter! Tack för välkomnandet. Jag tillhör den typen som blir överlycklig av att se 3 kakelugnar, trots nuvarande eldningsförbud. Skorstenen skall såklart också kollas av sotaren, och jag kommer att vara med vid sotningen.

 

Jag har (med god hjälp av dina alster på Internet), läst in mig så gott som det går i ämnet kakelugn. När jag tittat på kakelugnarna får jag dock lite dåliga vibrationer..  Vissa av kaklen är ngt ur läge. Kan det bli så om man eldar för hårt? tänker jag då.. AGA-spisen tror jag är svår att slita ut, svenska uppfinningar går inte av för hackor!

Möjligen kommer vi inte att behålla alla kakelugnarna, men vi vill definitivt få den stora rektangulära och AGA-spisen i funktionellt skick.
Med Vänliga Hälsningar
Pelle Lönn

Valter Pettersson Isander i Rönninge:
Lycka  till med ved och spisar! Ja, kaklen har skjutit ut, det ser inte så snyggt ut, och det beror mestadels på hård eldning (för snabb). Enda sättet är att sätta om ugnen eller acceptera utseendet... tejpresterna kan tyda på att de har läckt utåt. Annars är läckage bakåt vanligast och svårt att täta bra utan att sätta om hela ugnen. Men ibland kan man fylla med lerbruk mellan vägg och ugn; (skål?).

Den 6 april 2008

Örebro

Valter:
En glad, fin ugn! Gärna den!

När jag ser knottren tänker jag - "lätt att sätta upp, faserna trollar bort utskjutande nybörjarkanter!"

Mörka foten är typisk efter  sekelskiftet, och där uppe syns en friskluftventil. Den suger ut rumsluft, ett snöre saknas - liksom snören för spjället, högt att nå.

En rund ugn på rak vägg - alltså finner man den typiska nischen (tegelstaplar), som döljer ugnens bakvägg.

/Valter Isander

BODEN 1928

Hej Valter!  En kakelugn från verkligheten.

Huset är byggt 1928, i de äldre delarna av Boden i Norrbotten, men vad jag vet så är det ingen av grannarna som har kvar någon kakelugn. Vår kakelugn har en väldigt djup eldstad men det beror nog främst på att ugnen, i mitt tycke, är ovanligt djup.
Valter: Den ser äldre ut än 1928, som 1910 - mycket vacker och ren. Hörnugnar kan vara djupa - min gröna, liknande är 52 cm djup i eldstaden. Stort rum = mycket brasa!

I en artikel i en av våra Norrbottenstidningar som handlade om en karl som hade jobbat med kakelugnar i drygt 20 år, fanns en bild på en av deras kakelugnar och denna var väldigt lik den som finns i vårt hus. Denne karl visste att deras ugn tidigare funnits murad i Bodens gamla stadshus. Kanske vår också gjort det?

I vårt förra hus hade vi låtit mura upp en "Wasaugn" från Stockholms kakelugnsmakeri och den var vi väldigt nöjda med under de 16 år vi hade huset. Att nu äntligen ha fått murstocken fixad, så att det går att elda i denna vackra och troligtvis gamla kakelugn känns mycket bra. Enligt en av våra grannar har det inte eldats i den sedan mitten på 1970-talet, så nu när vi startade upp att elda så skedde det mycket långsamt och försiktigt. Varmt och skönt blir det även om fjärrvärmen också gör sitt. Pipan i murstocken tätades med "Furan Flex"-rör, och en representant från Skorstensfolket utförde jobbet.

Måtten på vår kakelugn: H:2550, B nedre:950, övre: 850, D:800. Hyllans mått D:240, B:1110.

Ålder?  Tillverkare?   MVH   Anders i Boden
Valter: Tack Anders för ditt fina bidrag med historia! Men hur sotar man där uppe?

Ugnarna i Riga
by Peteris

Hello Valter, no, lv stands for Latvia (Litauen). I live in Riga, Latvia, - but the stove I built is in my country home.

I am happy to have somebody to discuss issues concerning this type of ovens. I am going to build the oven anew next summer.  But this time there should be no mistakes I did this time. This far I still have not answers to all questions. E.g. the uneven heating
of the oven (ojämn värme).

I bought book by Karl Heinz Pfestorf "Kacheloefen und Kamine", which was advertised as the best book on the subject. However it disappointed me - there were but one type of "Bodenkachelofen" and not a
single word about 5 channel Swedish ovens.

Best regards
Peteris

Valter: Thanks for your contribution Peteris! It seems that the Swedish system with 5 channels is quite unique in the world.

4 Vita hos fam Jonssons i Ockelbo

Hej Valter ! Jag skickar 4 bilder av 5 på kakelugnar i mitt hus i Ockelbo. Det går att elda i tre av dem. Och så har jag en vedpanna i källaren. Och så har jag lärt mig mura bakugn och har satt in vedspisar och kåpor.
Om du fått bilderna återkommer jag med lite text om kakelugnarna.

Hälsningar
Tomas Jonsson i Ockelbo med familj

Tillägg: Kakelugnsmakaren som står bredvid våran kakelugn heter Gustaf Frank Västerbo, Ockelbo. I texten under bilden står det att han står bredvid en kakelugn från 1700-talet. Vi har eldat i kakelugnen 2 ggr , när vi hade ett längre strömavbrott. En sotlucka saknas upptill på kakelugnen (bild). Den enda skadan på kakelugnen är att kakelplattan ovanför luckan är sprucken.

Vad gäller Kakelugnsmakare Gustaf Frank i Västerbo utanför Ockelbo, så är han av gammal kakelugnssläkt och har enligt tidningsartikeln murat upp ett par hundra kakelugnar. Han lärde sig mura kakelugnar av sin far. Kostnaden att mura upp en kakelugn var ca. 1200 kronor enligt artikeln från 1972. Kakelugnen i vårat sovrum har vi eldat mest i.

den 9 april 2008

I Töcksfors i Värmland

Hej Valter!
För några år sedan flyttade jag tillbaka till mitt barndomshem, till ett hus som byggdes av min Morfars Morfar år 1862, som jag och min hustru har börjat att renovera i gammal stil.

Huset:
Plastmattan i köket. Masonitskivor. Kilsågat trägolv (som får ligga kvar) med lite "Engelsk Röd" färg på. Och i finrummet hittades ett skurgolv. Där står en kakelugn som med nöd och näppe räddas från att kastas ut under renoveringen 1965 då den stora murstocken revs.

Två snickare ville göra det lätt för sig och göra en rak vägg där kakelugnen stod, så det vore bara att knuffa ner den i det. Men min far tyckte annat. På kvällen när snickarna hade gått hem, spikade han för stora plank bakom kakelugnen så att det inte gick att knuffa ner den i det stora hålet efter murstocken. På morgonen dagen efter när snickarna kom och fick se vad min Far hade gjort så blev den ena snickaren så förbaskad så han gick hem och kom aldrig mer tillbaka..... Och tack för det. nu står kakelugnen kvar, visserligen 120 cm från den då nya skorstenen men den står där.
Den skall göras helt i ordning med skorsten så att det går att elda i den

Jag bifogar 2 bilder, den högra som den ser ut idag och den vänstra som den skulle se ut i full höjd. Det är var lågt till taket så kakelugnen kortades ner ett varv, och dom delarna som blev över blev liggande under ett uthus, jag hämtade den viktiga biten och fotograferade av den och med datorn hjälp placerade in den där den skulle vara (vänstra bilden).

Frågor:
Vem har tillverkat den?
Hur gammal är den?
Är den vanlig/ovanlig?
Vad kan den vara värd i kronor (den är komplett, hel och utan sprickor).
Jag vill gärna ta del av eventuella reflektioner på kakelugnen som du får av dina läsare på din hemsida.

Med vänliga hälsningar  
Valter Gustavsson       Elovsbyn Hultet         Töcksfors         Tel: 0573-611 26        vg@alfa.telenordia.se

Valter:
Jag tänker mest på Upsala-Ekeby, cirka 1910-20, kan den ha satts på plats då? Formen liknar Axel Lindegrens.
Jag tycker att den är ovanlig, men stilen är ganska typisk för 1910-20, jugendinspirerad, blomstren, runda former.
Nog kan man vilja betala 30-40.000 kr för en så fin ugn, gärna mer; den är tydligen komplett om delarna i uthuset räknas med.

den 10 april 2008

EN RÖRSPIS MED SOTSTENAR

Urmas:
Våran sotare klagade att jag inte har sotluckor på min rörspis, konstigt den har fungerat i 150 år . Är det riktigt att jag måste sätta in sotluckor i rörspisen?
/Urmas

Valter:
Hej Urmas! Klart det finns sotluckor på din rörspis, annars hade den ej kunnat sotas. Men den är kanske inte 150 år..? De brukar vara nedtill, utanpå, en på varje sida, dvs två st där nedtill. Men de sitter troligen inte utanpå på din rörspis, utan inuti eldstaden, dvs titta om du ser en lös, halv tegelsten där inne, en sådan på varje sida (höger vänster). Kanske är de fastmurade - försök pilla loss dem. Sedan kan man sota. Sedan ska du pilla tillbaka dem igen, helst täta med lite lera i springorna: blanda vanlig lera från en åker med sand 1 del lera 3 delar sand (utan sten) cirka. Tryck in med en slickepott, lite lagom så att de kan lossa snästa gång. Använd inte cement. Fastnar. Men leran kan återupplösas med vatten. Kanske sotarn är ny på sånt här? Tittade han in i eldstaden efter sotstenarna?

Det ska finnas en sotlucka där uppe på mitten också. Annars problem. Men den kan sitta nån annanstans också. Där uppe nånstans. Om inga sotluckor finns kommer väl spisen att gro igen till slut. Då ska du sätta in tre sotluckor. Murarjobb, eller kakelugnsmakare, kanske ett par tusen kronor + luckorna (ca 250 kr/st).
/Valter

Urmas:
Hej Valter !Huset är från ca 1850.  Jag tror nog att jag kan få loss sten på båda sidorna men är det inte bättre att ta nya hål utifrån med en hålsåg, så slipper man krypa i eldstaden ?? Eller är det att förstöra rörspisen ( du vet byggnadsvård )?
Problemet är att göra hål i toppen så att man kommer på rätt ställe antar jag .
Kanske jag inte har en rörspis ?...
Mvh
/// Urmas Broberg
den 13 april 2000+8

MVH Mikael Fagrevi, Skåne.

Valter: Rörstrand Kakelugn, vilka härliga grejor!! Sälj den inte! Ät opp den själv.

Kakelugnen finns i "stugan" av en gammal hallandsgård, byggd ca 1795 av Elias Bondesson, kallad "Eljasa" i Södra Näs, Träslöv. Den 5:e generationen hade inga barn, så de sist levande
donerade gården till Träslövs Hembygdsförening. De sista syskonen var två systrar som båda dog 2007, 97 och 100 år gamla. Hembygdsföreningen har en mager beskrivning av gården på sin hemsida:   http://www.hembygd.se/index.asp?lev=3863

Jag kände de två systrarna väl och har genom åren fått höra mycket om gårdens historia. Jag sänder med några bilder. Du ser skorstenen och kan av den räkna ut var kakelugnen står. Kakelugnen är ansluten till en rejäl murstock som även innehåller köksspis och bakugn i "lilla köket", samt en
innemursgryta (för tvätt) i yttre köket.

Hälsningar
Stig-Göran Larsson

Valter: I trakten finns leror lämpliga för lergodstillverkning, och i Skene uppstod under 1800-talet en kakelugnstillverkning: Denna film från 1923 visar retrospektivt hur tillverkningen gick till: http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=48192&a=534415

Eljasa tidigt 1900-tal	Eljasa ca 1915
Eljasa 2007

RÖRUGN  RÖRSPIS 
ARHOLMA SIV RIKARD LETH ARHOLMA

Hej Valter !

Vår rörugn blev jättebra och fungerar utmärkt.
Tack för hjälpen ! Däremot är vi inte så bra på mail.
Vill du nå oss är det mobilen 070-55 56 095 som gäller.

Hälsningar
Rikard o Siv
 

Rikard: "Den blir het och värmer väldigt bra. Den drar ingen ved. Alla grannar vill ha en. Den ryker inte in. Man kan elda med öppna luckor. Luckorna är större, specialbeställda, de tog tid. EN modern skorsten står bredvid.
Arholma i april 2008

Valter: Kul!! Snart är den kritvit av kalkfärgen!        17 april 2008

Matsalen i Jaktslottet i Härnösand

Hej Valter.
Jag heter Gerry Slättman och har köpt en större gård i närheten av
Härnösand. Gården är byggd mellan år 1790 och 1820 och har varit jaktslott
mm fram till 1940-talet för "finare Herrar", men sedan dess stått tomt. Nu
håller jag på att byggnadsvårdsrestaurera hela gården och har kommit fram
till kakelugnarna, 12 stycken, runda och kantiga. Dom flesta har höjd på ca 3
meter. De fyra skorstenarna fixades förra sommaren. Nu undrar jag om du kan
hjälpa mig, rekommendera någon duktig kakelugnsmakare, som kan ta ner och
sätta om dem. Har haft en kille som lagt in en offert, men som jag tyckte
var alltför dyr. Det finns boende på gården under tiden om så skulle
önskas.

Tacksam för din hjälp.
Vänliga hälsningar, Gerry
PS. Sänder med en bild av en av kakelugnarna från matsalen.
 

Valter kommentar:
Kakelugnen ser ut att vara från senare delen av 1800-talet. Roligt att kannhålet har luckorna kvar! Därinne blir det varmt, jag undrar hur varmt det blir med stängda luckor. Säkerligen kokar både kaffet och punschen.        den 6 maj 2008

Denna kakelugn fanns monterad centralt i en liten timmerstuga utanför Nybro Småland,
  år 2004.
Johnas P Kjellson

Valter:
Rund ugn på rak vägg, då ser man ofta nån sorts lösning för att dölja bakre sidodelarna. I detta fall har man byggt en nisch och klätt den med kakel.

den 6 maj 2008

Kolonnkakelugn

För placering i ett hörn, fint utsmyckad med
lejonhuvud mm.
Är nedplockad  Höjd=2.55 meter
Ugnen finns i  Ängelholm.

Sven Larsson
 

Av lat. columne och colonne, dvs (cyl) pelare, rättoppstående.

Stil cirka 1890.
/Valter

2 runda bildar 1 förening

Lucas:
I mitt fall håller jag f n på att bygga till mitt hus (fr 1926) med bl a ett runt torn med klockformat tak och bågformade kupor. Jag lovar - det är inte lätt att bygga runt i trä (men det går).

Som du förstår funderar jag (år 2001) på att sätta in en kakelugn. Eftersom jag är mycket för okonventionella och 'listiga' lösningar så hade jag tänkt att sätta kakelugnen 'i väggen' mellan två rum, d v s låta den sticka ut som
en knapp halvcirkel i varje rum. Se'n tänkte jag sätta eldluckor i båda rummen och vinner på så vis två saker:

- Utrymme (inget av rummen har egentligen plats för en egen
kakelugn)
- Mysfaktor i båda rummen

Rökgenomslag från en eldöppning till den andra är jag inte heller särskilt rädd för, eftersom kakelugnen kommer att stå alldeles intill dörren mellan båda rummen (ingen tryckskillnad således).

Nu (2001) har jag äntligen fått napp på en kakelugn via nätet. När det nu börjar 'bli allvar av' så började jag så smått söka lite info om hur man monterar kakelugnar. Din sida dök då upp som en verklig guldgruva, i synnerhet som den förklarar mycket om hur en
kakelugn är uppbyggd. Detta är ju särskilt viktigt för mig som ju inte bara tänker montera, utan även modifiera, min kakelugn.

Med Vänlig Hälsning
Lucas Orve, TÄBY
 

Valter: Roligt och spännande att se ditt projekt. Det ser mycket snyggt ut! Tack för fina bilder (år 2008).   Valter den 7 maj 2008

En rörspis hos Andersson

Den gamla stilen, en öppen eldstad, utan luckor. Typisk för trakten, kanske för Södermanland?
Rörspisar "tillverkades" inte som kakelugnar, de murades av en person, som bestämde mycket hur den skulle se ut.

Fem kanaler som vanligt, som en vanlig svensk kakelugn.

Undrar hur gammal stugan är, på väggen sitter en lantmäterikarta (avstyckningskarta?) från 1898. Rörspisen der ut som vore den från 1860.

En sotlucka utanpå, en invändigt, plus den där uppe. Ser ni spjällpinnen till vänster, inskjuten?

Tack för bilden! Valter tog den i maj 2008.

RÖRSPISARNAS BRATTEBERG
i Regna i norra Östergötland

Bratteberg är en bygård i Regna idag bestående av fyra hus, vilka byggdes cirka 1840.
Där har bedrivits handelsbod och gästgiveri. Husen uppvärmdes med öppen härd, rörspisar och kakelugnar.
Husen ägs idag av Lars Sjöberg.

Rörspis med fem kanaler. Fronten gav här plats åt sotluckorna.
Konisk övre form ger lättsamt intryck och bra drag.
Till höger vy upp genom eldstaden - man ser tydligt övre, främre vändkanterna för röken
och fogen mellan två liggande tegelstenar i spjälltaket..

En traditionell rörspis med öppen eld, en liten nisch och järnhäll.
Tre yttre sotluckor. Högra bilden är eldstaden med tre vertikala gjutjärnsplåtar som skall skydda teglet.

Ännu en flat rörspis med den moderna utformningen med yttre sotluckor av mässing
(kom cirka 1870-80). Rökkanalen upp från elden smalnar snabbt av (plats för nischen),
och det ger bra skjuts åt röken - dvs bra drag när farten ökar,
förträngningen hindrar dessutom röken att slå ner igen och ryka in i rummet.

Foton av Valter Pettersson Isander, Rönninge
Valter den 18 maj 2008

Nysätter Sörmland kakelugn i salen 1923

Lantbruk i västra Södermanland, manbyggnad byggd 1923 i regelverk, kakelugnen i salen (numera kallas det i staden "vardagsrum", den var förbehållen samvaro vid festligare tillfällen).

Med tillstånd av Sylvia Andersson, Nysätter, Högsjö.

Foto Valter den 2 juni 2008

Rund och Vit

  Svarta och Vita

100 år.
I Rönninge.
Pensionat Talliden.
Villa Talliden.
På Rönningevägen.
Byggt 1908.
Vid sjön Flaten.
Med restaurang och logi.
Foto Valter 2008.

SILLVIK

Snickarglädje
Villa från 1884
Kulturella ungdoms-föreningens Hembygds-förening
på Sillvik, Botkyrka kommun.

foto Valter
införd den 7 juni 2008

Jämför Talliden, mer krusiduller 1984, mer funktion 1908.

Rörspisen i Tanzania
februari 2008

Owe Lindgren och Freddie m fl murade denna svenska rörspis med fem kanaler, typ "Valter", i Bulongwa-­Makete i Tanzania, Afrika, i februari 2008.  

Den skall värma rummet de kalla nätterna i barnhemmet.

Owe är projekt ledare, Valter höll kurs för Owe och gjorde instr.material, Anna i Lutherska Kyrkan/Rotary ansvarade. Ytterligare rörspis är planerad.

Valter den 8 juni 2008.  Foto Owe Lindgren.

    
Tegel tillverkas och stackas ute

Kakelugnens Hus
Frägsta Kulturgård Hudiksvall

Gästrummet. Ca 1840. Rättoppare (ingen midja).
Avsmalnande kanal nr 1 - typiskt alla runda kakelugnar.

Hantverksugn, kan vara tillverkad i Näsviken, men mer troligt i Hudiksvall.
 Rödgods. Grova fogar. Ingen spjälledare. Färgvarians.

Gnistplåt av varmförzinkad plåt. Målade fotkakel. Järnluckor (inga innerluckor). Inre sotstenar.
Rödgods, dvs kaklens lergods innehåller järn, typiskt lokala tillverkares lera.

Först en öppen eldhärd 1830 för mat och värme och lyse.
Kompletterad med "halv" kakelugn (tre kanaler), kaklen utan glasyr, vitmålad.

Rättopp Stå! Gråfot Gullblad Gullkrona! Med svarta heta dörren. Akta tån! Omkr 1840.

T.v. Rund mittbandare ca år 1900.       T.h. Empire ca år 1850

Frägsta Kulturgård
Freja födde boplats fordom

7 juli 2008      Foto Valter PI

Uppsatt ca 1929.
Kan vara en Rörstrand.
Huset verkar äldre - pardörrar.
Hos Lennart Karlsson.

Den torde gå in en bit i väggen?
Kaklen sitter ej "i förband".
 

Tack för bilderna!
Valter den 17 augusti 2008
 

 
Var äro de?
Gården heter Renshammars Herrgård. Ägs numera av Catrine Palmcrantz.

OKÄND UGN

Hej! Det är en fin ugn! Stilen kallas nog empire, årtalet ser ut att vara 1850-60, luckorna av järnplåt, inga sidoluckor där nere (kom senare, 1870-80, mässing) - alltså sotstenar inuti i stället.

Knappast en lokalt tillverkad ugn, men kanske? Från en lite större fabrik, med resurs för sådan glasyr. Många fabriker fanns då, är den i Småland? T ex Karlskrona, Oskarshamn etc. Stockholm gjorde väldigt många kakelugnar. Det brukar vara svårt att se vilken fabrik som gjorde den. Vet någon?

Den ser ut att stå i sitt originalhus, -rum, där gör sig en kakelugns bäst förstås.

Pris ... bör kosta 15-20.000 kr, kanske mer tack vare dekoren. Lagom pampig, ej
skränig (men börjar bli om det vore mycket mer glitter...).

Mvh
Valter Isander i Rönninge     idag 29 september 2008

En alldeles ny rörspis

Fem kanaler har den, lilla hyllan och nischen likväl, knappt torr är den, draget ej klart, vridspjäll tydligen, eldfast i eldstaden (med synlig text...), en hörnspis med kalkputs. I stuga i Södermanland

Klar 2008, bör eldas nu.

Fredriks köpta ugn & Valters text den 30 september 2008

Anneli Spisar Småland

Hej jag är ibland inne på din sida och tittar på alla gamla vackra spisar.

Jag har ett gammalt torp med spisar och jag har frågat på forum och en del tror att den till vänster är en rörspis men jag är tveksam?

Valter anser det är en öppen spis, rakt upp.

Spjället har fastnat, spisen har inte eldats i på kanske 50år. Hur kan jag fixa detta?

MVH Annelie, prêt de Porte d'Oscar
 

Valter: Höger spis är rörspis, man ser tre (två) sotluckor, och bredden, och spjälltenens läge under sotluckan.     1 okt 2008

På Skansen. i Bokbinderiet.

Öppen härd, 1500-1700.

Kakelugnen, grön rinnglasyr, placerad bredvid föregångaren eftersom man ville ha både öppen eld med lyse och strålhetta och matlagning, och den nya magasinerande kakelugnen (ännu ofta bara en kanal inuti).

Den bundna boken har linnetråd i ryggen, det håller längre än bara fuskklistring.

/Valter Isander den 11 oktober 2008

"Bak kakelughnen sitta, bara titta"

Är det Rosersberg Slott? Eller det där på Djurgårn?

Lasse o Marie-Louise tog bilderna den 12 januari 2008.

VISBY
Ugn mot rak vägg.
Satt 2007.
Tegel Tipp.
Vatt hörnugn.
Värmer nu.

 

Hej Valter,
Så här blev min ugn (jag gick din kurs för ca ett år sedan).
Den blev färdigsatt i december 2007 (julafton faktiskt).
Sotarn kom förbi i juni först och tyckte det såg fint ut.
Nu har den värmt oss sedan september, härlig är den...
Ugnen fungerar perfekt.
Tack för en bra kurs,
Mvh Daniel, Visby Gotland

Jag skall berätta en lite kul grej som hände i helgen; 
Var och tittade på ett ödehus som hade två, tyvärr sönderslagna, flata ugnar, intill huset fanns en stor byggnadsmaterialtipp som stängdes för ett par år sedan.
Döm av min förvåning när jag fann hundratals, kanske tusentals stortegel i ypperligt skick på denna tipp. Det blir en tur med lastbil i höst. Stenen kommer att leva vidare i ett par kakelugnar i Stånga respektive en rörspis i Visby.
 
Jag skall också tillägga att den ugn jag satte upp själv innehåller ca 100 sten som jag fann på en "skogstipp" under en svamprunda strax efter att jag gått din kurs.
 
"Det finns inget skrot, bara gamla grejer som kan användas på nytt" (citat Mulle Meck)
 Mvh Daniel
den 22 oktober 2008
 

En Karin Kakelugn
i Nyköping 1924

Hej Valter
Läser din hemsida med nöje. Skickar en bild på vår kakelugn, som finns i Nyköping.

Huset är byggt 1924. Jag tror att kakelugnen är original. Det har antagligen funnits en liknande kakelugn i vårt vardagsrum. Funderar nu på att köpa en till vardagsrummet.

/Hälsningar Karin Bergström

Kannskåp med luckor.
Jugend va?
Raka fogar på fogar vid hörnen.
Gjutet eldstadsplan.
Snygga proportioner
/Valter

Införd den 5 nov 2008

En Spismur
i Fudalens fäbod i Mora  socken i Dalarna.

Årtalen 1755 resp 1783 avser födelseårtalen för tidigare ägare, dvs inte murens byggnadsår. (jfr kistor med årtal påmålade).

Till höger syns två trästänger för manövrering av vippspjället.

Kräklan (krok av grangrenar) kan användas för att torka kläder.

Ur bokavsnitt av Sigurd Erixon.

Vad är en spismur?
SAOB anger "mur till spis (el. murad spis)".

Vad är då en murspis?
SAOB anger "(enkelt murad) öppen spis (i kolarkoja o. d.)."

Hantverk kanske i Skene?

Hej Valter!
Skickar en bild på en kakelugn från ett hus utanför Varberg.
Huset verkar vara påbyggt i omgångar med tydliga stilelement från sent 1700- och tidigt 1800-tal.
Huset/gården verkar ha fungerat som prästgård  innan den nya prästgården stod färdig (1840).
 
Det skall ha funnits en skicklig kakelugnstradition i Falkenberg, men vi har inte funnit någon dokumentation som skulle tyda på att denna ugn kommer därifrån.  Kanske Skene ?   /Emil

Valter: Tack för bilderna! En mycket fin, gammal ugn, säkerligen slutet av 1700-talet eller lite senare. Visst är det träfötter? Kanske en träplatta i botten. På den tiden placerades de då nymodiga kakelugnarna i befintliga rum, dvs direkt på golvet, ofta bredvid en gammal, öppen spis. Huset hade ju inte byggts för tunga kakelugnar, alltså fanns ingen förberedd murat fundament - därför fötter med luft under på starka golvplankor.     /Valter/ den 6 december 2008
 

Emil Design Rörspis

Vi har precis satt upp en rörspis samt murat ny skorsten på vår gamla gård. Det blev väldigt bra - en person från Skåne gjorde rörspisen helt efter min design.
På baksidan (samma murstock men annan rökkanal) skall vi sätta upp en gammal emaljerad Husqvarna kamin från 1904.

/Emil, Varberg, 6 december 2008

Valter: Snyggt! Nice proportions & surface, ännu fuktig?

Hej Valter,

Jag bor i ett hus (Jugend stil) från ca 1905 och i hallen finns detta utrymme, där jag tror det stått en toppmatad kamin.

Var och hur hittar jag en kamin som passar och som jag kan ställa dit.   /Swante Welander

Valter: Måste nog bli en frontmatad om rökröret ska ut rakt upp, jag ser antydan till anslutning i toppen på nischen. Kanske finna en madonnaliknande med het funktion. Den gula färgen ser modernblank ut, kan den lukta månntro av hetta? Kan man bygga ut foten lite?

Det finns små kakelugnar, men kanske inte SÅ små. Vet någon något som kan passa i Swantes nisch?             /Lucia 13 dec 2008

Här är rörspisen på Burtorp.
Medelplana.
Kinekulle.

En enkel och fin modell, men inuti är den inte lika fräsch.
Hälsningar Per Olevik.

det är den 9 januari 2009.
 

Hej Valter!
Kakelugnen fanns i huset för 4 år sedan, det är om- och tillbyggt i olika omgångar. Första pappret på marken är från mitten på 1500-talet,och sedan har vi i vår ägo, alla ägare, alla papper och kontrakt fram till dagens datum, vem som bott och verkat i Nya Lybeck, Ekarp, Skåne.

Vore kul att veta ungefärlig ålder. Den har varit nertagen minst en gång, eftersom den har en del "emalj" i kanterna på plattorna borta. Den är tillmurad sista plattbredden på båda sidor, troligtvis varit monterad i ett hörn innan. Jag undrar även, plattorna/teglet i eldstaden verkar inte bära några som helst spår att varit "putsade" täckta av något. Däremot saknas en del bruk i fogarna. Kan dom vara eftermonterade i eldfast tegel? Anser du att att man efter omfogning ska putsa sidorna i eldstaden också? Jag brukar "trivsel" elda med luckorna öppna, alltså inte så hårt men i gengäld under många timmar.

Tack på förhand
Mathias Larsson
Valter: "Ugnen är från cirka 1900-1910. Bra vore att fylla i fogarna i eldstaden och ha koll på spruckna tegelstenar. Eftermontering av eldfast tegel är inte troligen inte gjort, de är nog i vanligt (rött) tegel, eller sattes dit vid uppsättning av hela ugnen. Kanske gult, vanligt tegel i Skåne?, men inte eldfast tror jag. Spjälltaket ser ut att vara "sadeltaksmodellen" ser jag! /Valter    den 23 januari 2009

Var är den tillverkad?

Hej!
Jag undrar om du kan hjälpa mig med var kakelugnen på bilden är tillverkad.
Jag har den i mitt hus. Tackar på förhand.
Gösta

Valter: Ugnen står i Västergötland, trakt Trollhättan. Den har tidigare stått på annan ort, är troligen sänkt minst ett skift. Sockeln är nog lite lägre än original, kanske på grund av anpassning till takhöjden?
Jag gissar på Rörstrand som tillverkare, årtal ca 1900-1910. (fel se nedan)
Den har inre sotstenar i stället för utvändiga av mässing, men det kan ju vara tillkommet senare (sotstenar var vanligt fram till senare mitten av 1800-talet, sedan satte man dit nedre, yttre sotluckor).   /Valter

Vet du? Berätta för Valter.Isander@telia.com            den 1 februari 2009

Svar från kakelugnsmakare Mats Lindholm okt 2009:
Hej Valter! Sitter och tittar på din samling kakelugnsbilder och stöter plötsligt på en rund ornamenterad ugn med mittband, som du efterlyser upplysningar om. Den har jag satt upp för många år sedan. Den lär fortfarande fungera utmärkt enligt ägaren som ringde mig för ett år sedan för att få lite historik kring denna modell. Ugnen stod när jag köpte den i Hällevadsholm och sattes senare upp i Trollhättan.
Den är inte av Rörstrands fabrikat trots att den vita färgen på leran kan få tankarna åt det hållet. Någon fabrikantstämpel i godset kan jag inte erinra mig. Den är relativt ovanlig i sin blå intensiva ton. Jag har bara sett den tre gånger på 50 år. Efter långvariga försäljningsansträngningar såldes nyligen i Göteborg en exakt likadan ugn utan lucksystem på Blocket för 2.000:- Ugnen förekommer även i en lejongul glasyr.
Hälsningar
Mats Lindholm

En kakelugn blir som ny i Bremen

Hej Valter, nu har jag fortsatt mitt kakelugnsbygge, och nu är det hela nästan klart! Några bilder från sista byggnadssteget. Bara tofsarna och dragkedjan för spjället saknas, dem ska vi skaffa nästa Sverigesemester - och godkännandet från sotarn ... Han kommer i april eller maj, och då kan han titta på ugnen. Nu blir det torktid först, och sen proveldning.

Tack vare kursen i Rönninge (som "satte fart" på hela saken) och dina tips gick nästan allt bra. Om det vore inte så långt bort skulle du komma till "invigningskaffet".... Kakelugnsrummet blev för övrigt ett fint gästrum för 2 personer.   Ulrich Völz i Bremen, Tyskland, januari 2009.

införd den 3 februari 2009 /Valter
 

Hej Valter!
Jag vet inte så mycket om kakelugnar, huset där den stod är från mitten på 1800-talet men vågar ej säga om kakelugnen är från samma tid. I övrigt är den rund med krön och vit som originalfärg, fast de förra ägarna har målat om den (!) till grönt.

Mvh/Best Regards
Gösta Persson
VD/Managing Director, Jovilou

Valter:
Målade kakelugnar är ovanligt, men det är ju fritt för den som vill måla dem. Runda vita är ju vanliga, och färg kan tas bort, kanske. Man kan snygga till en ugn genom att krita fogarna i stället, det är billigt och enkelt att göra själv.

Luckorna kan vara målade med aluminiumfärg, det är ganska vanligt på yttre järnluckor, t ex på rörspisar.

in den 5 febr 2009

I Halland

Vi bor i Halland. 8 km norr om Varberg. Vi bor nära havet vid Balgö brygga.
Det ursprungliga huset var en gång en gammal gård. Gården hade väl idag varit mellan 150-200 år gammal. Jag rev det gamla huset och byggde upp det hela igen. Det mesta har vi gjort själva. Vi har försökt hålla den gamla stilen så mycket vi kunnat. Så huset är en Hallandslänga med inslag från norrmännens glädje i att ha snickerier runt fönstren. Folk från trakten (de gamla) tycker att det ser precis ut som förut. När vi hör det blir vi så glada.

Så du förstår att en kakelugn passar perfekt. Den är jättevacker tycker vi.

Vad gäller draget så är det numera mer än tillräckligt tycker jag. Jag har lusläst dina anvisningar hur man eldar. Kan dock inte följa dom helt. Jag måste pga draget stänga lufttillförseln snabbare än jag uppfattar att du gör, för att få behålla värmen. Får även relativt snabbt stänga till spjället av samma skäl. Allt detta gör jag med näsan ovanför luckorna för att känna att det inte ryker in.

Örjan H

in den 9 febr 2009 gm Valter

Jo, i Roslagen, så här ser den ut som vi redan har, ska dock ha en lite slätare i vardagsrummet. Sen behöver vi nog inte ha elementen på särskilt mycket nästa år!
Vänligast/VIC

En biläggare
 i Alsace

En kakelugn är en eldstad klädd med kakel på utsidan, så är det.

Inte mycket kanaler i denna ugn i Alsace från 17-1800-talet, men den kan ju värma skönt ändå.

Håligheten? Värmeskåp för t ex mat och dryck eller tvättvatten.

In den 10 febr 2009 av Valter

Pernilla och Gustafs ugn i Spånga, Stockholm, i sekelskifteshus.

Se på insatsen av järn. Det har funnits en kokspanna i källaren, så koks är mest sannolikt när det gäller insatsen.
P&G

Valter:
Ja insatser till kakelugnar förekom under 1800-talets slut och början på 1900-talet. Avsikten var att elda med kol eller koks.

Dessa bränslen har högt värmevärde, dvs mindre kilo att bära, och de brinner långsamt med hög värme. Hettan blir så stor att teglet går sönder, därför behövdes en insats.

Ibland hängde insatsen utanför kakelugnen, man fick snabbare värme, kunde även laga mat och koka kaffe och vatten på toppen av den.   
/Valter Isander den 19 febr 2009
 

Valter: Luckorna ditsättes när man inte eldar, t ex på sommaren. Den vänstra spisen är ombyggd för gaseldning, med termostat.
Överdelen med spegel hör ej till den egentliga spisen, det är stuckatur med insatt spegel.
Vissa delar är målade vita, marmorn är mycket mörkare.          /Valter Isander februari 2009

Gotland har haft egen kakelugnstillverkning, Ulrika M har skrivit en avhandling om dem.

Men den här ser ut att vara från fastlandet, dvs Sverige.

Han har en fot uppe i örat? Luckorna av järnplåt, det tyder på mitten av 1800-talet.

Jag Valter tog bilden 2006

Oglaserat, målat kakel i foten.   Eldkanalen smalnar av uppåt, passerar nischen, svänger fram-sida-ned.

En nischad hantverksugn
på Frägsta Kulturgård i Hälsingland

S.k. "hantverksugnar" tillverkades i lokala, mindre verkstäder, kakelgodset är oftast rött (som tegel).
Kaklen glaserades gult, grönt, brunt, rinnande ränder, prickar, slätt. Järnluckor och inre sotstenar (i eldstaden). Fogen över luckorna behöver service. Vad är "vedträhålet" till höger? Luftkanal från bottenvåningen? Bör eldas med måtta. Epok ca 183-40. /Foto och text Valter Isander. 22 mars 2009.

En hantverksrättoppare på andra våningen.

Gammal stuga.
Nästan gammal ugn.
Ovanlig färg för Svenljunga.

En kompis till mig har en liten stuga på sin gård som ska vara ditflyttad i början på 1900 talet. Det lär ha bott en postiljon där. Stugan har väldigt lågt i tak och i ena lilla rummet står det en kakelugn. För att vara i dessa trakter är färgen väldigt ovanlig. Här är nästan alla gamla kakelugnar bruna eller vita. Stugan tillhör Svenljunga kommun, Västra Götaland. Nu är vi nyfikna på att få reda på hur gammal den kan vara, om den är från trakten och om det är värt att rusta upp stugan med tanke på kakelugnen (vad kan den vara värd?) eller kanske montera ner den och sätta upp den någon annan stans. Men den passar ju så bra i den lilla stugan.

Mvh Gittan
 

... Valter: Ser ut som 1900, kanske tidigare, färger och kakelstruktur ger det.
Rusta på bara, det är den värd, stuga och ugn! Kan den kosta...8000 kr? Låg är den.
 

den 19 april 2009

Hej Valter!

Gick din kurs för ett år sedan och har nu äntligen hittat en passande rund kakelugn (bild) som jag nu ska sättas upp i sommarhuset. Ugnen är ursprungligen uppsatt 1924 (signerad på insidan av kaklet av en Alfred Sundberg, kaklen märkta G.J., något du känner till?) och stosen har rost på sig men inget genomgående.

Hälsningar  Christer Roosmark

...Valter: Känner ej till signeringen, är den med penna? Kakel kan vara märkta med penna på baksidan  Denna märkning kan vara ett nummer t ex "1204", jag kan tro det är ett leveransnummer. Notera gärna påskrifter eller stämplingar, maila dem till mig, kan bli en "ID-bank".

Reliefstämplad märkning före bränning kan vara t ex 27, dvs diameter 27 tum samt "O.C. vilken kan betyda Oskar Carlsson e dyl, vilket kan vara den person som handhade tillverkningen av kaklen. Det är sällan jag ser kakel med fabrikens namn, men det förekommer (t ex "Rörstrand"). 

Valter den 19 april 2009

Hej!

Jag har plockat reda på en gammal kakelugn, och grön och grann är den,
fast ganska enkel med sina fasade hörn och enkla krona. Sockelvarvet gick dock sönder, för det var av poröst (ljusrött) lertegel utan glasyr.

Åke Sandström
Umeå

Ugnen stod i äldre, röd, ganska liten parstuga på Kyrkvägen 1 (eller möjligen 3) på Backen, Umeå, dvs. i direkt anslutning till Umeå landsförsamlings ursprungligen medeltida kyrkplats, och ca 100 m V stora prästgården där. Nu har nya hus byggts här. Det är ca 5 km V Umeås centrum.

Det numera rivna huset (med den gamla kakelugnen) finns nog på foto i fotoarkivet på Västerbottens museum, Umeå.
Åke

Tack för ugn och historia!  /Valter

Införd den 7 maj 2009

Detta hus renoveras nu på gammalt vis, det kan besökas.

Foto Marie-Louise Hedlund 2009
/Valter 2009

Är det en kakelugn utan kakel med en kanal?

En tidig rörspis, ca 1840

Öppen, utan luckor.
Spjället ovanför övre sotluckan.
Gjutjärnshäll.
Hylla och nisch.
Djupare eldstad än det som syns i rummet.
Ej ända upp i taket.
Gjutjärnskivor skyddar väggarna i eldstaden.
Gästgiveriet Bratteberg i Regna, Östergötland.
Säkerligen renoverad i modernare tid.
Foto Valter Pettersson Isander 2009.
Klicka för större bild.

En
Kolonn-Kakelugn

Kakelugnen kommer ursprungligen från en byggnad i centrala Kristinehamn (enligt obekräftade uppgifter). Huset som den står i idag har varit bostad för lantbruksarbetare som jobbat på gården intill.

För övrigt finns fyra vita kakelugnar i huset, varav en är min ögonsten, den har en rektangulär nederdel och rund ovandel, riktigt maffig tycker jag och inte så vanlig som de runda.

Fredrik Sundberg, Kristinehamn

Införd den 16 juli 2009 /Valter

-  -

Det finns i Gnosjö!

Hej Valter!
Den ena har sotluckor på sidan vilket jag tolkar som att det är ett slags rörspis. Den andra har inte det och står i ett något nyare hus. Vi tror att det ena är typ sekelskifte 1700-1800 och att det andra huset kanske är 1850, men vi är inte alls helt säkra.

Peter och Maggan, Gnosjö

Hur som helst har den högra inga sotluckor nertill. Har du någon teori om det här. Är den ena byggd med inspiration av den andra.. Eller går järnluckorna i mitten på eldstaden att lyfta/flytta på??? Är spisar av denna modell vanliga?

Valter: den med sotluckor är nog moderniserad. Bakom järnplåtarna finns tegelvägg.

...och en gigantisk öppen spis

Valter:
Kallas kistspis också, och det syns ju. En öppen spis för eld, lyse, mat, värme, gemenskap. Kanske drängarna bodde där!

Nyare spis, fin också.

Kakelugn ca 1830-50.
Målad med Al-färg... fin ugn ändå!!

Och här är vi i det gamla köket. Järnspisen är nog inte original, det  verkar som om någon har mejat in den och slagit sönder muren för att få plats. Luckorna passar inte och spisen verkar lite fucked up. Vi tänker att vi hittar en annan gammal fin spis och murar upp muren runt omkring på något slags återställande vis. Det är målat med blank färg.. Är det orginal tro?? För att det skall vara lätt att torka av. Eller skall man gå på en mattare, kalk? linolje? har du något 
köksmålartips?
Mura med kalkbruk???

Valter: Järnspisen kom nog dit ca 1890 typ. Före dess var det en härd, med grytor med fötter, öppen eld, kåpa för det. Elden brann troligen på det plan på vilken järnspisen står nu. Blank färg är 1970-.
Jag skulle ta kalkfärg, dvs murkalk E + vatten, men först krafsa bort blanka färgen, putsa med kalkputs.
 

En fot av tegel,
i en riven ugn

...Och det är här jag har en liten fundering då det gäller bottenbiten nedanför eldstadsbotten. Då jag monterade ned ugnen upptäckte jag att stenarna i mitten i princip bara var "inradade" utan lerbruk emellan.

Tage Ahlgren

Jaha, så här löst står de upp i botten tydligen. Jag brukar fylla med lerbruk, man kan väl ta hydrauliskt bruk mellan stenarna också, men de ska stå stadigt först på botten.

Kakelfyllningar med lerbruk förstås, som vanligt.

Valter Isander, Rönninge        den 13 mars 2010

Sidoplåt på Thomas' sättugn i Skåne

Plåt var till salu på loppis, 3000 kr

Sättugnsplatta på drottningugn

Hej Valter, jag har just en sådan sättugn, med identiskt motiv, som en gång i tiden troligen värmde ett hus i Knäbäck på Haväng, Österlen, Skåne. Idag föll vårljuset fint på ena sidoplattan, och precis som du, undrade jag över motivet. Vem avbildas, vad håller människan i händerna, vad gör de potenta lejonen? På min ugn står ett namn, som jag inte kan tyda. Kan du?
Med vänliga hälsningar
Thomas Ohlsson